Kongo-Kinshasa: Miljontals människor står inför misär när våldet tvingar människor att fly flera gånger

Fördrivna familjer som fått skydd på tillfälliga platser har återigen tvingats fly, då strider och övergrepp försätter människor i livshotande situationer. Den explosionsartade ökningen av humanitära behov kräver omedelbar uppmärksamhet från det internationella samfund som har vänt ryggen åt människor i kris. Parterna i konflikten måste få slut på det våld som drabbar civila.

– Jag är verkligen chockad över de förhållanden som jag har sett i och runt staden Goma. Livet för hundratusentals människor här i östra Kongo-Kinshasa hänger på en skör tråd, säger Egeland.

– Över hela norra och södra Kivu har människor upprepade gånger tvingats fly från läger, där viktiga faciliteter ofta redan var otillräckliga. Nu befinner sig de flesta på platser som saknar skydd, grundläggande sanitet eller dricksvatten, med sjukdomar som kolera som snabbt ökar till följd av detta, fortsätter Egeland.

– Vår modiga personal stannade kvar i Goma när konflikten var som värst och gav stöd till samhället igen inom bara några dagar. Men många fördrivna människor som jag har lyssnat på den här veckan har förlorat allt efter år av våld. Det är oacceptabelt att ett litet antal humanitära organisationer står inför ett enormt berg av behov. Det är hög tid att biståndet här motsvarar det enorma mänskliga lidandet. Långsiktiga lösningar måste möjliggöras, genom att barn snabbt får återvända till skolan, att banker kan öppna igen och att våld och hot om våld mot civila upphör omedelbart, säger Egeland.

Sedan M23:s offensiv i regionen tidigare i år har uppskattningsvis 1,2 miljoner människor drivits på flykt i provinserna Norra och Södra Kivu. 1,8 miljoner människor har tvingats återvända till sina ursprungsorter, ofta till platser som bär djupa ärr efter år av konflikt mellan flera väpnade grupper. Civilbefolkningen utsätts för hot, könsrelaterat våld och extrema umbäranden. Oexploderad ammunition fortsätter att hindra många samhällen från att odla sin mark fullt ut.

– Striderna och konflikterna fortsätter och tusentals familjer befinner sig i limbo, utan möjlighet att återuppbygga eller odla mat. Situationen för civilbefolkningen i östra Kongo-Kinshasa har i åratal varit en skamfläck för det internationella samfundet - nu har den blivit ännu värre, säger Egeland.

NRC-team förser fördrivna människor med nödhjälp, men det finns för lite finansiering tillgänglig. USA har länge varit den största givaren till nödhjälp och utvecklingsbistånd i landet, men många USA-finansierade projekt har avbrutits eller pausats på grund av förändringar inom USAID, precis när de humanitära behoven i Kongo-Kinshasa exploderade.

Kongo-Kinshasa har åtta år i rad rankats som en av världens mest försummade flyktkriser, på grund av upprepade konfliktcykler, brist på finansiering av bistånd och medieuppmärksamhet eller effektiv humanitär- och fredsdiplomati. Miljontals människor har förts från sina hem och sedan från läger, ofta flera gånger om. Familjer har tvingats till omöjliga val bara för att överleva, som att bege sig till farliga områden för att hitta ved att sälja, byta sex mot mat eller skicka små barn för att tigga pengar.

– Den nivå av global försummelse som civila i östra Kongo-Kinshasa utsätts för borde få världens ledare att skämmas. Nu, när osäkerheten är stor och många familjer har återvänt till sina ursprungsområden, måste vi vidta samordnade åtgärder för att äntligen ge befolkningen ordentligt stöd. Humanitär nödhjälp och utvecklingsbistånd måste nu prioriteras, folket i Kongo-Kinshasa får inte bara ställas inför mer av samma sak, säger Egeland.

Fakta och siffror:

• I provinserna Norra Kivu och Södra Kivu har 1 157 090 människor fördrivits sedan början av 2025, och 1 787 298 har återvänt till sina ursprungsområden (IOM).
• Mellan januari och februari 2025 fördrevs över 660 000 människor från tillfälliga kollektiva platser i Goma och utkanten av Nyiragongo-området (IOM).
• I hela Kongo-Kinshasa är nästan sju miljoner människor internflyktingar, varav nästan 90 procent på grund av konflikter (IOM).
• I byarna runt Shasha, väster om Goma, saknar över 90 procent av befolkningen ordentliga latriner eller tvättmöjligheter, och dricksvattenanslutningar har förstörts (NRC:s undersökning genomfördes 14–17 februari och omfattade 138 hushåll).
• Varje år publicerar NRC en rapport om de tio mest försummade flyktkriserna i världen. Kongo-Kinshasa har funnits med varje år sedan rapporten började publiceras, tre gånger som den mest försummade krisen och fyra gånger som den näst mest försummade krisen (NRC).
• Den humanitära insatsplanen för Kongo-Kinshasa får regelbundet mindre än hälften av vad som krävs för att tillgodose grundläggande humanitära behov. År 2023 var finansieringen 41 procent och år 2024 44 procent (2023 UNHCR; 2024 UNHRC). År 2025 efterlyser det humanitära samfundet i Kongo-Kinshasa 2,54 miljarder USD för att ge livräddande stöd till 11 miljoner människor som drabbats av kriser (2025 HRP).
• År 2024 stod USA för över två tredjedelar av finansieringen av den humanitära insatsplanen för Kongo-Kinshasa (FN:s OCHA).
• Tillgång till sanitet och dricksvatten har blivit en stor utmaning. I de områden där NRC arbetar runt Shasha, väster om Goma, har hela samhällen återvänt till platser som saknar fungerande latriner, dricksvatten eller tvättmöjligheter. Kolerafallen har ökat kraftigt och familjer har tvingats dricka obehandlat vatten från Kivusjön eller från floden. NRC har etablerat stationer där vattnet kan kloreras och göras säkrare, och arbetar med att reparera och återuppbygga skadad infrastruktur för rent vatten.
• I provinserna Norra och Södra Kivu är 5 927 skolor fortfarande stängda, vilket innebär att nästan 2 000 000 barn inte har tillgång till utbildning (DRC Education Cluster).
• Livsmedelsförsörjningen är fortfarande ett stort problem i Kongo-Kinshasa, som för närvarande är den största hungerkrisen i världen, med 27,7 miljoner människor som upplever hög akut osäker livsmedelsförsörjning. Denna nivå innebär att många människor inte har tillräckligt att äta, att många lider av undernäring och tvingas sälja allt de har för att ha råd med mat (IPC).
• Jordbruksmark i många områden i norra och södra Kivu har legat obrukad i flera år på grund av att människor flytt undan våldet. På andra håll kämpar de som återvänder till sin mark för att bevisa att de äger den, vilket ökar risken för tvister. NRC ger stöd till människor så att de kan få tillgång till och göra anspråk på sin mark och fortsätter att driva på för en bredare reform av markrättigheter (NRC Rättshjälp).
  
  

Multimedia:
Foton och videor från Jan Egelands besök finns tillgängliga för fri användning här.

För mer information och för intervjuförfrågningar, vänligen kontakta:

• Ed Prior, global medierådgivare, i Kongo-Kinshasa med Jan Egeland: ed.prior@nrc.no, +47 902 94 379
• NRC:s globala mediehotline: media@nrc.no, +47 905 62 329
• Lina Landström, medierådgivare NRC Sverige: lina.landstrom@nrc.se, +46 70 880 86 69