Världens mest försummade flyktkris finns återigen i Burkina Faso

Den årliga listan över försummade flyktkriser baseras på tre kriterier: bristande humanitär finansiering, bristande medieuppmärksamhet och brist på internationella politiska och diplomatiska initiativ i relation till antalet människor i behov av hjälp. Krisen i Kamerun är nummer två och har funnits med på listan varje år sedan 2018. Situationerna i Demokratiska republiken Kongo, Mali och Niger följer därnäst på denna dystra lista, vilket innebär att alla tre länder i centrala Sahel för första gången finns med bland de fem mest försummade kriserna.

– Att fullständigt försumma människor på flykt har blivit det nya normala. De lokala politiska och militära eliterna ignorerar lidandet de orsakar, och omvärlden blir varken chockad eller känner sig tvungen att agera av berättelser om desperation och rekordhöga siffror. Vi behöver en global nystart för kollektiv solidaritet och fokus behöver riktas dit behoven är störst, säger Jan Egeland, generalsekreterare för NRC.

Årets lista visar att kapplöpningen mot botten fortsätter. Resultat som hade placerat ett land på tredje plats på förra årets lista räcker nu inte ens för en plats bland de tio mest drabbade länderna. Alla de tre kriterierna visar på en ökad grad av försummelse, och detta syns tydligast i nedgången i humanitär finansiering. Bristen på internationellt stöd och engagemang kombineras dessutom med en inskränkt pressfrihet i många av länderna på listan.

2023 uppgick skillnaden mellan de humanitära behoven och det faktiskt mottagna humanitära biståndet till 32 miljarder amerikanska dollar, vilket är 10 miljarder amerikanska dollar mer än 2022. Detta stora underskott innebar att 57 procent av behoven inte kunde tillgodoses. Även om finansieringsgapet är stort är det långt ifrån omöjligt att åtgärda. Om de fem mest lönsamma börsnoterade företagen i världen bidrog med så lite som 5 procent av sin vinst 2023 skulle gapet täckas.

– Världens mest försummade flyktkriser behöver omedelbara investeringar. Dessa måste ske både i form av diplomatiska initiativ, för att få stridande parter till förhandlingsbordet, samt finansiering från givarländer som är proportionerlig mot behoven. Och de ekonomier som inte bidrar med sin beskärda del av den globala solidariteten behöver öka sitt stöd, säger Egeland.

Krisen i Burkina Faso har legat i medieskugga och har förvärrats ytterligare sedan den gick upp i topp på listan i fjol. Fler människor har dött av våld och fler civila har tvingats fly 2023 än något år sedan konflikten bröt ut i landet 2019. Upp till två miljoner människor är fast i 39 kringskurna städer i landet, vilket innebär att hundratusentals är avskurna från bistånd.

– Vi har inte fått någon hjälp på väldigt, väldigt länge. Under sådana här perioder, när vi inte har något annat att äta, går jag ut och plockar blad och kokar dem i vatten. Den här grytan ska ge mat åt mer än tio personer i min familj. Den här veckan har vi de flesta dagarna bara ätit blad, säger Asseta, en mamma på flykt som nu lever i Kongoussi i norra Burkina Faso.

– Det blir allt svårare att nå ut till människor som är i desperat behov av hjälp i Burkina Faso. Det är för farligt att färdas på vägarna på grund av återkommande attacker. Den minimala hjälp som ges via luften kan inte på långa vägar tillgodose behoven och det är dessutom oöverkomligt dyrt. Det är väldigt viktigt att givare och humanitära aktörer fortsatt prioriterar områden som inte uppmärksammas samt ser till att dessa inte blir bortglömda, säger Egeland.

Fakta och siffror:

• Varje år publicerar NRC en lista över de tio mest försummade flyktkriserna i världen. Den syftar till att lyfta fram situationen för människor vars lidande sällan skapar internationella rubriker, som inte får något eller inadekvat stöd och som aldrig står i fokus för internationella diplomatiska ansträngningar. Rapporten finns att läsa här.
• I 2023 års rapport över försummade flyktkriser analyseras 39 kriser utifrån tre kriterier: brist på finansiering, brist på mediebevakning och brist på internationella politiska och diplomatiska initiativ. Mer information om metodiken finns i rapporten.
• Länderna på årets lista är i denna ordning: Burkina Faso, Kamerun, Demokratiska republiken Kongo, Mali, Niger, Honduras, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Tchad och slutligen Sudan.
• Burkina Faso har funnits med på listan de senaste fem åren. Landet var etta på listan i fjol, tvåa 2022, sjua 2020 och trea 2019.
• Kamerun kom på sjunde plats 2022, tredje plats 2021, andra plats 2020 och första plats på listan 2019 samt 2018.
• Demokratiska republiken Kongo har toppat listan tre gånger (2021, 2020 och 2017). Landet kom på andra plats på listan 2022, 2019, 2018 och 2016.
• Sudan kom på tionde plats på listan efter att ha varit fyra 2022 och sjua 2021.
• Den totala finansieringen till Burkina Fasos humanitära responsplan var 347 miljoner amerikanska dollar 2023, att jämföra med de 876 miljoner amerikanska dollar som begärts. Responsen till denna kris blev alltså finansierad till 39,6 procent (OCHA).
• Konflikten i Burkina Faso ledde till att människor tvingades på flykt 707 000 gånger (interna fördrivningar) under 2023, en ökning med 61 procent från 2022 (438 000) (IDMC). Det finns cirka 2 miljoner internflyktingar i landet. Antalet burkinska flyktingar och asylsökande ökade från 60 000 till 150 000 mellan december 2022 och december 2023 (UNHCR).
• Upp till 2 miljoner människor, inklusive 1,3 miljoner i behov av humanitär hjälp, lever i områden i Burkina Faso som inte kan nås av regelbundna hjälpinsatser (FONGIH och 2024 HNO).
• Antalet dödade människor i Burkina Faso fördubblades i fjol till över 8 400 (ACLED).
• Varje år sänder FN och dess partner ut vädjanden om att finansiera humanitärt bistånd. Den sammanlagda skillnaden mellan dessa humanitära appeller och de medel som faktiskt mottogs uppgick till 32 miljarder amerikanska dollar 2023, vilket är 10 miljarder amerikanska dollar mer än 2022. Det innebär att 57 procent av de humanitära behoven inte tillgodosågs (OCHA). Intäkterna från världens fem mest lönsamma företag är följande: Saudi Aramco (247,43 md USD), Apple (114,3 md USD), Berkshire Hathaway (Warren Buffett) (100,3 md USD), Microsoft (95,02 md USD) och Alphabet (Googles moderbolag) (78,78 md USD). Det är sammanlagt 635,83 miljarder amerikanska dollar. 5 procent av dessa företags vinster motsvarar 31,8 miljarder amerikanska dollar (Statista).