Livet har kan forsvinna

Bröllop är ofta bland de lyckligaste tillställningarna för familjer. Men för palestinske Asser (57) har sorg dämpat glädjen på alla hans tre söners bröllop.

I den här lilla byn innebär bröllop ett adjö.

Asser bor i Zanuta på södra Västbanken. Nygifta par lämnar byn på grund av att det saknas boyta. Det leder till att sammansvetsade familjer, som traditionellt har levt nära varandra i generationer, slits isär.

Det finns helt enkelt inget utrymme kvar för växande familjer i Zanuta, på grund av ett förbud mot palestinskt byggande i Område C på den ockuperade Västbanken. Förbudet har införts av den israeliska civilförvaltningen (ICA), en gren av det israeliska försvarsministeriet som administrerar den militära ockupationen.

Område C, som omfattar 62 procent av den ockuperade Västbanken, administreras direkt av den israeliska militären. På många sätt är Zanuta ett mikrokosmos av hur israelisk politik påverkar de hundratals palestinska byarna i Område C.

– Det finns inte plats

– Under 2017 behövde mina två första söner ge sig av till den närliggande staden Adh Dhahiriya efter sina bröllop. 2019 gav sig den tredje av, säger Asser.

Han räknar med att hans unga söner och dotter som bor kvar inte kommer ha något annat val än att också lämna Zanuta när de väl är gifta.

– Var kan mina gifta barn bo? Det finns inte plats för dem, fortsätter Asser. Han bor tillsammans med sin fru och tre barn i det bara 20 kvadratmeter stora hemmet med ett rum.

Sedan ockupationen av Västbanken 1967 har Israel fördrivit palestinier till alltmer överbefolkade stadsområden, i syfte att möjliggöra etablering och expansion av israeliska bosättningar.

Israeliska myndigheter har avsatt mindre än 1 procent av Område C för palestinsk utveckling – en förutsättning för att utfärda bygglov. De har avsatt över 19 procent av Område C till israeliska bosättningar.

Mellan åren 2000 och 2016 godkände den israeliska civilförvaltningen (ICA) bara 245 av de 6 532 palestinska ansökningarna om bygglov inom Område C, eller mindre än 4 procent.

Invånarna blir färre och färre

I augusti 2012 rev ICA 18 byggnader i Zanuta, enligt uppgifter från FN:s samordningsorgan för humanitära frågor (OCHA). Det var den största rivningen som byn varit med om på ett decennium. Under 2017 förbjöd den israeliska Högsta domstolen de 27 familjerna i byn att uppföra nya byggnader utöver de 22 som redan finns.

Situationen förvärras av bristen på ordentliga vatten- och elnätverk, de oasfalterade vägarna och undermåliga levnadsförhållanden.

Det uppskattas att Zanuta i dag bebos av 144 invånare. Enligt flera samhällsmedlemmar bodde cirka 700 till 800 personer i byn i början av 1980-talet.

– Vår befolkning minskar, säger Asser.

Läget i dag är en stark påminnelse om allt som byns invånare har gått igenom menar Issa (67), en annan invånare i Zanuta.

– Sedan mitten av 1970-talet har de försökt fördriva oss från vår by, säger Issa och beskriver hur israeliska styrkor brukade komma för att förstöra och konfiskera deras tält.

Ett provisoriskt utekök i Zanuta.

Israel kommer inte ansluta Zanuta till vattennätet, vilket tvingar byns invånare att köpa vatten någon annanstans till ett tio gånger så högt pris.

En grävmaskin på en byggarbetsplats i den närliggande israeliska bosättningen Shim’a.

Trångt, osäkert boende

Invånare som bestämmer sig för att stanna kvar trots ICA:s byggförbud måste anpassa sig till livet på trånga bostadsytor. Bredvid Assers enrumshus delar exempelvis tre av hans bröder och deras familjer på två rum. En familj bor i ett rum på 20 kvadratmeter och i det större rummet är det bara ett draperi som skiljer de två andra familjerna på totalt 14 personer.

– För äldre generationer var det okej att ge upp en del av privatlivet i våra hus. För nygifta i den här yngre generationen är det inte acceptabelt, säger Asser.

Bostäderna i Zanuta klassificerades som ”dåliga” i en bedömning i juni 2020 utförd av Shelter Cluster, ett IASC-samordningsorgan ledd av NRC Flyktinghjälpen.

Enligt rapporten klarar inte konstruktionsmaterialen av takens vikt, fönstren är inte regn- och vindtätade och taken är inte lämpliga för att kontrollera värmen. Husen har plasttak som säkrats med järnplåtar och däck. Fårfållorna är byggda av skrotmetall, däck, stenar och ibland tält.

Rivningar i siffror

Under de senaste tio åren har Israel, enligt siffror från OCHA:

demolerat 6 806 strukturer på Västbanken, inklusive i östra Jerusalem
fördrivit 9 822 människor
påverkat försörjningen för ytterligare 112 505 människor

År 2020 var antalet rivna byggnadsstrukturer 854 – det högsta på fyra år. Ökningen kan indikera ett försök att urholka förmågan hos de palestinska samhällena i Område C att stå emot tvångsförflyttningen till stadsområden.

I dag bor omkring 475 000 israeler i Område C på Västbanken i cirka 150 bosättningar. En av dem är den israeliska bosättningen Shim’a, som grundades 1985, en kilometer öster om Zanuta.

Till skillnad från den palestinska befolkningen i Zanuta har den israeliska befolkningen i Shim’a ökat snabbt – med nästan 50 procent mellan 2016 och 2021, från 591 invånare till 884. Bosättningen har expanderat och kommer närmare och närmare Zanuta, så nära som 600 meter ifrån. Inom en radie på tre kilometer finns fyra andra israeliska bosättningar och bosättningsutposter.

– På 1970-talet fanns det inga bosättare här. Nu är de överallt omkring oss, säger Issa. Han säger att han har noterat att de israeliska bosättarna fick tillgång till alla tjänster de behövde från den dagen de anlände.

– Jag känner till det israeliska målet mycket väl. Jag flyttar inte, säger han.

Allt svårare att försörja sig i Zanuta

Zanutas invånare har traditionellt försörjt sig på jordbruk och boskap. Men nu är även detta hotat, vilket gör det ännu svårare för yngre generationer att stanna kvar.

– Vår närvaro här är främst beroende av betesmark, vilket på senare tid inte har varit ekonomiskt lönsamt, säger Zayed (28), den ende brodern av sju som har stannat kvar i Zanuta för att stötta sina föräldrar med betes- och jordbruksarbete.

Zayed säger att han ända sedan han var barn har sett grannar sälja boskap och flytta permanent till den närliggande staden Adh-Dhahiriya eller till Hebron, den största staden på Västbanken. I dag äger Zayeds familj omkring 250 djur, en minskning från 700 för åtta år sedan.

Hotet om rivning av bostäder är bara en av faktorerna som driver bort människor från Zanuta. Israels separationsbarriär, byggd 2004 drygt en kilometer från byn, begränsade tillgången till betesområden. Djursjukdomar och begränsat stöd från den palestinska myndighetens jordbruksdepartement har också gjort det svårt att försörja sig på boskap i byn.

– Livet här kan försvinna, tro mig.
Zayed

En mamma går hemåt tillsammans med sin dotter från skolan i Zanuta.

Saknar det mesta

Förutom att de inte får bygga bostäder och andra byggnader, såsom skolor och sjukhus, saknar många byar i Område C anslutning till grundläggande infrastruktur som vatten, el och asfalterade vägar.

Invånarna i Zanuta är beroende av brunnar för sitt dricksvatten under hela året. Men de år när det är dåligt med regn har de inget annat val än att köpa vatten till sig själva och sin boskap.

Omkring 20 000 människor som bor i vallningssamhällen i Område C på Västbanken saknar anslutning till ett vattenförsörjningsnät. De har tillgång till endast cirka 30 liter vatten per dag (Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar 100 liter per person och dag), till en kostnad som är tio gånger högre än vad den skulle vara via vattennätet.

Zanuta fick el först 2016, då en lokal hjälporganisation installerade solpaneler.

– Svåra levnadsförhållanden har tvingat invånare att lämna byn, säger Adel, medlem i det lokala rådet. Han berättar att rådet försöker samarbeta med lokala och internationella icke-statliga organisationer för att förbättra förhållandena så mycket som israelerna tillåter.

Humanitärt arbete hindras

Palestinska invånare är inte de enda som hindras av israeliska restriktioner i Zanuta. Internationella humanitära organisationer möter också utmaningar.

– Vi kan inte bygga några nya bostäder. Vi rehabiliterar bara de befintliga, säger Fadi Shamisti, samordnare hos Shelter Cluster. Han konstaterar att en sådan strategi inte ger någon varaktig lösning för dem som lämnar samhället på grund av brist på bostäder.

Under 2018 och 2019 byggdes en skola, ett styrelserum för byrådet och en hälsoklinik av husvagnar i metall. De tre EU-finansierade strukturerna fick rivningsorder från den israeliska civilförvaltningen, och skolan blev demolerad två gånger.

– Israel inser att dessa projekt stödjer människors existens, så de vill inte ha dem, säger Adel.

När israelisk politik skapar en tvingande miljö för palestinier ser invånarna i Zanuta och andra samhällen i Område C inte längre något hopp om en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete i Palestina här