Ukraina: Rapport från fronten
Fast i skyddsrum
Allt fler i Ukraina inser att de sitter fast i städer som är under ständig beskjutning – utan några möjligheter att fly. NRC Flyktinghjälpens medarbetare gör sitt bästa för att ta hand om sina egna familjer och andra som behöver hjälp.
Samtidigt gör vi vad vi kan för att skala upp vår nödhjälp, både inne i Ukraina och i grannländerna.
– Vår personal i östra Ukraina har tillbringat många dagar och nätter i kalla, mörka skyddsrum. De berättar att de lokala butikerna och marknaderna är tömda, och att det är ont om basförnödenheter såsom mat och vatten, säger Ganna Dudinska, talesperson för NRC Ukraina.
– Vår personal i östra Ukraina har tillbringat många dagar och nätter i kalla, mörka skyddsrum.
Situationen i Ukraina är extremt instabil och varje dag kommer rapporter om många civila offer.
– Sedan kriget startade har vår personals säkerhet varit vår högsta prioritet, säger Ana Povrzenic, NRC Flyktinghjälpens landschef för Ukraina.
”Man vet aldrig var nästa missil ska falla.”
En del av vår personal har omplacerats till västra Ukraina och berättar att situationen där är stabilare och relativt säker. Men eftersom 400 missiler redan har regnat ner över olika delar av Ukraina, ”kan man aldrig veta var nästa ska falla”, säger de.
Även i de västra regionerna, som Lviv, Ternopil och Ivani-Frankivsk, ljuder flyglarm varje dag, vanligen på morgonen och sent på natten.
Sedan den militära offensivens början har det varit svårt att sova och folk är fullständigt utmattade, både fysiskt och känslomässigt.
Miljoner tvingas på flykt
Många i vår personal flydde från Donetsk och Luhansk när konflikten först inleddes 2014. Nu har de tvingats på flykt igen. De oroar sig för sina familjer och den osäkra framtiden.
– En medarbetare berättar att tvånget att fly en andra gång får henne att återigen känna sig vilsen, nedbruten och ”hemlös”. Även om hon själv är i trygghet, kan hon inte sluta att tänka på sin familj och sina vänner som är kvar i områden där intensiva strider pågår, säger Povrzenic.
Några i vår personal kombinerar nu sitt dagliga arbete för NRC Flyktinghjälpen med volontärarbete på lokala humanitära center i områden där de nu bor. Att göra något för andra hjälper dem att hantera sin egen stress.
– En medarbetare berättar att tvånget att fly en andra gång får henne att återigen känna sig vilsen, nedbruten och ”hemlös”.
Läs mer: Varje sekund – en ny flykting
”De ringer till vårt nödnummer”
I områden där strider pågår, som Charkiv och Donbass i öster, Mariupol i sydöst, Cherson i söder och huvudstaden Kyiv, är behovet av humanitärt bistånd och säker evakuering akut.
Den skoningslösa beskjutningen har orsakat betydande skador på infrastruktur och hindrar människor att få tillgång till nödvändig service. Livsviktiga förnödenheter som mat, läkemedel, hygienartiklar, bränsle och kontanter, liksom tillgång sjukvård, blir allt knappare i de svårast drabbade områdena.
– Vår personal rapporterar att de via NRC Flyktinghjälpens nödnummer har fått många samtal om brist på mat, blöjor och vatten, säger Ana Povrzenic.
Skalar upp för att möta akuta behov
Den personal som har omplacerats till säkrare områden och återupptagit arbetet har bildat nödhjälpsteam.
NRC-teamen utarbetar nu nödhjälpsplaner för att bistå de mest utsatta människorna som är kvar i stridsområden och inte kan evakueras.
– Vårt primära mål är att tillhandahålla livräddande bistånd till dem som sitter fast i städer i östra Ukraina. För att lyckas med det behöver vi ett avtal om eldupphör och säkra humanitära korridorer. Vi hjälper också människor som flyr till säkrare områden i Ukraina eller utomlands, liksom dem som tillfälligt har bosatt sig i landets västra delar, säger Povrzenic.
Städer blir knutpunkter för flyktingar
Städer i västra Ukraina, som Lviv och Uzjhorod, liksom mindre städer och byar, har blivit transitpunkter för flyktingar som är på väg till andra länder. De fungerar också som knutpunkter för internflyktingar som planerar att stanna i landet.
Intill järnvägsstationen i Lviv finns det många tält där flyktingar kan söka hjälp av NGO:er och volontärer.
De flesta hänvisas till de lokala myndigheterna, som tillhandahåller tillfälliga bostäder och mat.
Staden är överfull. Affärerna har fortfarande ganska gott om varor men på eftermiddagarna är det brist på bröd och kött. Det råder också brist på läkemedel.
Stort behov av information
– Vår personal rapporterar att lokalsamhällen och volontärer är välorganiserade och bistår de nya internflyktingarna med basförnödenheter. Men vissa behov är svårare att tillgodose än andra. Det är exempelvis svårt att få tag på elelement och priserna har stigit, säger Ganna Dudinska, och fortsätter:
– Vi stödjer människor med information och dokumentation, utbetalning av sjukersättning, socialbidrag och pensioner och råd om procedurer vid gränsövergångar och asyl.
NRC Flyktinghjälpen ligger också i startgropen för att börja tillhandahålla mer allmän information om logistik, transport och tillgång till boende.