Turkiet har gett skydd åt fler flyktingar än något annat land under de senaste tio åren. Men när det gäller flyktingarnas andel av den totala befolkningen är det främst små och mindre kända länder som har tagit emot flest flyktingar under denna period. Här är de tio länder som har tagit emot flest flyktingar i förhållande till sin befolkningsmängd under perioden 2014-2023.
De här 10 länderna tar emot flest flyktingar
1. Aruba - 16,1 procent av den totala befolkningen
Aruba är en före detta holländsk koloni i Karibien. Landet har en befolkning på drygt 100 000 personer. Till följd av krisen i grannlandet Venezuela har cirka 17 000 människor sökt skydd i den lilla östaten. Många fler har försökt ta sig till Aruba men har blivit avvisade.
Aruba har fortfarande nära band till Nederländerna, som också kontrollerar landets utrikes- och säkerhetspolitik. Arubas befolkning har rätt att få ett nederländskt pass och myndigheterna på både Aruba och i Nederländerna är rädda för att detta ska dra till sig ett stort antal flyktingar och migranter om de inte för en strikt asylpolitik.
På grund av rädslan för att bli deporterad, samt det faktum att registrerade asylsökande på Aruba inte får arbeta, lever de flesta flyktingar och migranter gömda från myndigheterna och försörjer sig på den informella delen av ekonomin. Därför är det svårt att veta exakt hur många som har flytt till ön. Siffran 17 000 är FN:s flyktingbyrås bästa uppskattning.
2. Curaçao - 14,4 procent
Liksom Aruba är Curaçao en före detta holländsk koloni i Karibien. Förhållandena för venezuelanska flyktingar och migranter som bor här är lika svåra som på grannön.
Det finns stora likheter mellan Aruba och Curaçao när det gäller deras relation till Nederländerna. Båda länderna är autonoma, vilket innebär att de inte omfattas av EU:s asylpolitik och flyktinglagstiftning. På ett område skiljer de sig dock åt. Medan Aruba har accepterat att följa FN:s flyktingkonvention har Curaçao vägrat att göra det. Detta innebär att flyktingar på Curaçao har ännu sämre rättsligt skydd än på Aruba.
Amnesty International har kritiserat myndigheterna i landet för att de frihetsberövar flyktingar och nekar dem skydd.
3. Montenegro - 10,7 procent
Montenegro är en av Europas yngsta nationer och blev självständigt först 2006. Landet är ännu inte medlem i EU och ingår därför inte i EU:s stödmekanism för flyktingmottagande. Trots detta har Montenegro tagit emot fler flyktingar i förhållande till sin befolkning än något annat europeiskt land under de senaste åren.
När kriget i Ukraina bröt ut flydde flera miljoner ukrainare till europeiska länder. Många bosatte sig i de länder som gränsar till Ukraina. Men Montenegro, ett litet land som ligger geografiskt långt från Ukraina, tog ändå emot fler flyktingar per capita än något annat av Ukrainas grannländer.
FN:s flyktingorgan har berömt myndigheterna och folket i Montenegro för den gästfrihet de visat de ukrainska flyktingarna. Denna positiva attityd är en av orsakerna till att så många flyktingar sökt sig till Montenegro. Det finns nära band mellan dessa två slaviska folk, som också är språkligt besläktade. Paradoxalt nog har relativt få ukrainska flyktingar fått skydd i Montenegros grannland Serbien.
Många ryska migranter har också bosatt sig i Montenegro. Och trots att deras hemländer är i krig verkar ryssar och ukrainare leva fredligt sida vid sida i Montenegro och gå i samma kyrkor.
4. Nauru - 9,0 procent
Denna lilla östat har tagit emot många båtflyktingar som försökte ta sig till Australien men som avvisades av de australiensiska myndigheterna. FN:s flyktingorgan var mycket kritiskt till det avtal som Australien hade slutit med Nauru och andra länder och oroade sig över flyktingarnas dåliga levnadsförhållanden.
Starka internationella påtryckningar, i kombination med tålmodiga kampanjer från australienska flyktingorganisationer, ledde till att Australien till slut gav med sig och tog emot de flyktingar som man tidigare hållit kvar på Aruba. Ett stort antal hade också tidigare skickats till USA som vidarebosättningsflyktingar, efter en överenskommelse mellan de australienska och amerikanska myndigheterna.
Trots det fördömande som Australien har fått för sin praxis att deportera flyktingar till Nauru och andra platser, var det just denna praxis som inspirerade Storbritannien till att skicka asylsökande till Rwanda (ett beslut som sedan dess har upphävts efter valet av en ny regering i Storbritannien).
5. Armenien - 8,7 procent
I september 2023 attackerade Azerbajdzjan den armenska enklaven Nagorno Karabakh, som ligger inne i Azerbajdzjan. Enklaven hade kontrollerats av separatister som stöddes av Armenien sedan Armenien och Azerbajdzjan blev självständiga på 1990-talet. Efter attacken flydde i stort sett hela den armenska befolkningen på över 140 000 personer till Armenien.
Armenien och Azerbajdzjan har befunnit sig i en pågående konflikt ända sedan Sovjetunionens kollaps. Under 1990-talet flydde större delen av den armenska befolkningen i Azerbajdzjan till Armenien, medan azerierna flydde från Armenien till Azerbajdzjan. Ryssland har traditionellt agerat som en slags fredsbevarare i regionen, men kriget i Ukraina har begränsat Rysslands möjligheter att spela den roll som landet tidigare har spelat i Kaukasus.
Armenien hade redan integrerat flera hundra tusen människor från den förra flyktingvågen. Även om de nyanlända har välkomnats finns det stora utmaningar med att hitta nya hem åt ett så stort antal flyktingar som anlände nästan över en natt.
1. Aruba - 16,1 procent av den totala befolkningen
Aruba är en före detta holländsk koloni i Karibien. Landet har en befolkning på drygt 100 000 personer. Till följd av krisen i grannlandet Venezuela har cirka 17 000 människor sökt skydd i den lilla östaten. Många fler har försökt ta sig till Aruba men har blivit avvisade.
Aruba har fortfarande nära band till Nederländerna, som också kontrollerar landets utrikes- och säkerhetspolitik. Arubas befolkning har rätt att få ett nederländskt pass och myndigheterna på både Aruba och i Nederländerna är rädda för att detta ska dra till sig ett stort antal flyktingar och migranter om de inte för en strikt asylpolitik.
På grund av rädslan för att bli deporterad, samt det faktum att registrerade asylsökande på Aruba inte får arbeta, lever de flesta flyktingar och migranter gömda från myndigheterna och försörjer sig på den informella delen av ekonomin. Därför är det svårt att veta exakt hur många som har flytt till ön. Siffran 17 000 är FN:s flyktingbyrås bästa uppskattning.
2. Curaçao - 14,4 procent
Liksom Aruba är Curaçao en före detta holländsk koloni i Karibien. Förhållandena för venezuelanska flyktingar och migranter som bor här är lika svåra som på grannön.
Det finns stora likheter mellan Aruba och Curaçao när det gäller deras relation till Nederländerna. Båda länderna är autonoma, vilket innebär att de inte omfattas av EU:s asylpolitik och flyktinglagstiftning. På ett område skiljer de sig dock åt. Medan Aruba har accepterat att följa FN:s flyktingkonvention har Curaçao vägrat att göra det. Detta innebär att flyktingar på Curaçao har ännu sämre rättsligt skydd än på Aruba.
Amnesty International har kritiserat myndigheterna i landet för att de frihetsberövar flyktingar och nekar dem skydd.
3. Montenegro - 10,7 procent
Montenegro är en av Europas yngsta nationer och blev självständigt först 2006. Landet är ännu inte medlem i EU och ingår därför inte i EU:s stödmekanism för flyktingmottagande. Trots detta har Montenegro tagit emot fler flyktingar i förhållande till sin befolkning än något annat europeiskt land under de senaste åren.
När kriget i Ukraina bröt ut flydde flera miljoner ukrainare till europeiska länder. Många bosatte sig i de länder som gränsar till Ukraina. Men Montenegro, ett litet land som ligger geografiskt långt från Ukraina, tog ändå emot fler flyktingar per capita än något annat av Ukrainas grannländer.
FN:s flyktingorgan har berömt myndigheterna och folket i Montenegro för den gästfrihet de visat de ukrainska flyktingarna. Denna positiva attityd är en av orsakerna till att så många flyktingar sökt sig till Montenegro. Det finns nära band mellan dessa två slaviska folk, som också är språkligt besläktade. Paradoxalt nog har relativt få ukrainska flyktingar fått skydd i Montenegros grannland Serbien.
Många ryska migranter har också bosatt sig i Montenegro. Och trots att deras hemländer är i krig verkar ryssar och ukrainare leva fredligt sida vid sida i Montenegro och gå i samma kyrkor.
4. Nauru - 9,0 procent
Denna lilla östat har tagit emot många båtflyktingar som försökte ta sig till Australien men som avvisades av de australiensiska myndigheterna. FN:s flyktingorgan var mycket kritiskt till det avtal som Australien hade slutit med Nauru och andra länder och oroade sig över flyktingarnas dåliga levnadsförhållanden.
Starka internationella påtryckningar, i kombination med tålmodiga kampanjer från australienska flyktingorganisationer, ledde till att Australien till slut gav med sig och tog emot de flyktingar som man tidigare hållit kvar på Aruba. Ett stort antal hade också tidigare skickats till USA som vidarebosättningsflyktingar, efter en överenskommelse mellan de australienska och amerikanska myndigheterna.
Trots det fördömande som Australien har fått för sin praxis att deportera flyktingar till Nauru och andra platser, var det just denna praxis som inspirerade Storbritannien till att skicka asylsökande till Rwanda (ett beslut som sedan dess har upphävts efter valet av en ny regering i Storbritannien).
5. Armenien - 8,7 procent
I september 2023 attackerade Azerbajdzjan den armenska enklaven Nagorno Karabakh, som ligger inne i Azerbajdzjan. Enklaven hade kontrollerats av separatister som stöddes av Armenien sedan Armenien och Azerbajdzjan blev självständiga på 1990-talet. Efter attacken flydde i stort sett hela den armenska befolkningen på över 140 000 personer till Armenien.
Armenien och Azerbajdzjan har befunnit sig i en pågående konflikt ända sedan Sovjetunionens kollaps. Under 1990-talet flydde större delen av den armenska befolkningen i Azerbajdzjan till Armenien, medan azerierna flydde från Armenien till Azerbajdzjan. Ryssland har traditionellt agerat som en slags fredsbevarare i regionen, men kriget i Ukraina har begränsat Rysslands möjligheter att spela den roll som landet tidigare har spelat i Kaukasus.
Armenien hade redan integrerat flera hundra tusen människor från den förra flyktingvågen. Även om de nyanlända har välkomnats finns det stora utmaningar med att hitta nya hem åt ett så stort antal flyktingar som anlände nästan över en natt.
6. Libanon - 8,7 procent
Libanon, med en befolkning på 5,8 miljoner, tog emot uppskattningsvis 1,2 miljoner syriska flyktingar under åren efter 2011. Det exakta antalet är osäkert eftersom de nationella myndigheterna krävde att FN:s flyktingorgan (UNHCR) skulle stoppa registreringen av nya flyktingar 2015.
Libanon toppade under många år listan över de länder som tagit emot flest flyktingar per capita under de senaste tio åren. Men eftersom år 2013, då de flesta syrierna anlände, nu inte längre omfattas av tioårsperioden har Libanon tappat några placeringar på listan. Detta är också anledningen till att Jordanien och Turkiet har fallit bort från listan i år.
Sedan 2019 har situationen i Libanon gått från dålig till värre, med covid, civila protester, en ekonomisk kris, explosionen i Beirut i augusti 2020 och konflikten i Gaza som alla bidrar till utmaningarna. Enligt Världsbanken är Libanons ekonomiska kris en av de värsta under detta århundrade. Valutan har förlorat 98 procent av sitt värde och människors besparingar och löner har minskat i värde i motsvarande grad.
Flyktingar har i allt högre grad gjorts till syndabockar för landets problem och en genomgripande retorik mot flyktingar har åtföljts av hårda och diskriminerande administrativa åtgärder. Det är nu extremt svårt för syriska flyktingar att bibehålla lagligt uppehållstillstånd i Libanon, endast 20 procent kan göra det. Omkring 90 procent av flyktingarna lever under fattigdomsgränsen.
Den eskalerande konflikten i Gaza har återigen gjort säkerhetsläget i Libanon mycket bräckligt. Landet har utsatts för kraftiga israeliska flyganfall i mer än ett år nu, vilket har lett till att 1 miljon människor har tvingats på flykt inom loppet av en vecka. Hundratusentals civila - inklusive syriska flyktingar - har flytt till Syrien för att söka skydd.
7. Colombia - 5,6 procent
Mellan 2018 och 2023 kommer cirka 2,9 miljoner venezuelaner att ta sig till grannlandet Colombia. Endast en minoritet har fått formell flyktingstatus, men FN:s flyktingorgan betonar att fördrivna venezuelaner behöver skydd och stödjer myndigheterna i Colombia, som har beviljat venezuelaner ett 10-årigt tillfälligt uppehållstillstånd.
De humanitära förhållandena för flyktingar i Colombia är fortfarande utmanande, i ett land som självt har mer än fem miljoner människor på flykt inom sina gränser. Colombia har upplevt en långvarig konflikt, trots de senaste årens fredsinitiativ. Våldsnivån i landet är hög och detta påverkar även utsatta flyktingar och migranter.
8. Tjeckien - 5,1 procent
Fram till dess att kriget bröt ut i Ukraina fanns det mycket få flyktingar i Tjeckien. Landet hade faktiskt varit ett av de mest motvilliga i Europa att ta emot flyktingar från Mellanöstern och Afrika.
Detta står i skarp kontrast till den gästfrihet som sedan dess har visats flyktingar från Ukraina. Till skillnad från Polen, Ungern och Slovakien har Tjeckien ingen gemensam gräns med Ukraina. Trots detta har Tjeckien tagit emot fler flyktingar per capita än något av dessa länder. Endast Montenegro har tagit emot fler i förhållande till sin befolkning.
Samtidigt intensifieras motståndet mot att utomeuropeiska flyktingar kommer till Tjeckien. Under 2022 infördes gränskontroller för att hindra syriska flyktingar från att ta sig in från Slovakien. Tillsammans med Ungern och Polen vägrade Tjeckien att delta i EU:s program för omplacering av flyktingar från Grekland och Italien.
9. Moldavien - 4,1 procent
Republiken Moldavien är ett av Europas fattigaste länder och gränsar till det krigshärjade Ukraina. Moldavien har stått inför stora utmaningar i och med den plötsliga ankomsten av flyktingar efter upptrappningen av kriget i Ukraina. Trots detta har landet gjort stora ansträngningar för att ge skydd åt flyende ukrainare.
Ett stort antal ukrainska flyktingar har rest genom Moldavien på sin väg att söka skydd i andra europeiska länder. Trots detta har över 100.000 stannat kvar i det lilla landet med drygt tre miljoner invånare. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi har lovordat Moldaviens vilja och förmåga att ge skydd åt de ukrainska flyktingarna.
10. Estland - 4,1 procent
Fram till krigsutbrottet i Ukraina hade Estland tagit emot mycket få flyktingar. Men under de senaste två åren har landet plötsligt blivit ett av de mest betydande mottagarländerna i världen i förhållande till sin befolkning. Över 50 000 ukrainska flyktingar har sökt skydd i Estland, som bara har 1,3 miljoner invånare.
Estland har, liksom de två andra baltiska länderna Lettland och Litauen, framstått som ett av Ukrainas viktigaste stödländer i Europa.
Många ukrainska flyktingar i Estland har snabbt integrerats i arbetslivet, i större utsträckning än i många andra europeiska länder.
***
Notera: Siffrorna i denna artikel inkluderar alla som kommit som vidarebosättningsflyktingar, de som beviljats individuellt skydd eller tillfälligt kollektivt skydd samt de som enligt UNHCR befinner sig i en flyktingsituation utan att ha beviljats flyktingstatus. Asylsökande som väntar på att få sin asylansökan behandlad ingår inte.