Fyra år under en presenning
Hon drar den tunna sjalen sjalen runt den späda kroppen. Två bara fötter sticker fram under den enkla bomullskjolen. Hemmet hon beskriver består av en enkel presenning i plast som tak, några filtar får vara väggar och en plastmatta täcker jordgolvet. Så här har hon har bott hälften av sitt korta liv.
Familjer som har flytt till storstäder kallas ofta glömda flyktingar. Mer än hälften av världens fördrivna människor bor i stadsområden för att söka skydd och där det är lättare att hitta betalt arbete. I Afghanistan bor mer än 1,2 miljoner fördrivna människor i sådana bosättningar.
Förlorade pappan
– För miljoner barn och vuxna på flykt i Afghanistan och andra länder är ett tryggt hem långt ifrån en självklarhet. I år måste de också kämpa mot Coronasmittan som har medfört kraftigt minskade inkomster och skyhöga matpriser, berättar Astrid som leder NRC Flyktinghjälpens arbete i Afghanistan.
Läs mer om vad det betyder att ha ett hem
Amina vet alltför väl vad det innebär att inte ha ett riktigt hem. Då pappan omkom av en granat som slog ner i trädgården för fyra år sedan, flydde mamma Gulla och de fem barnen till en förort nära huvudstaden Kabul.
Barnen svälter
– Detta blir den fjärde vintern. Barnen svälter. Vi överlever på det mina två söner tjänar. Varje morgon drar de ut på gatorna för att samla i hop plast och metaller som de sen säljer. De tjänar mellan 10 till 15 kronor om dagen. Det händer ibland att de kommer hem med potatis eller grönsaker som de fått av torghandlare. Några gånger har de leende kommit hem med kokt ris och kött som de fått av privatpersoner. Jag kan inte ens komma ihåg när vi åt en ordentlig lunch sist, säger Gulla.
Jag försöker trösta barnen och säger att detta bara är tillfälligt och att det kommer bli bättre.Gulla
Familjen måste hämta vatten från en kran i närheten och de har ingen möjlighet att värma vatten.
– När mina söner kommer hem på kvällen är de smutsiga och stinker sopor, men de har bara en bytta med kallt vatten att tvätta sig i.
Ingen skola
Ingen av barnen går i skolan. – Pengarna sönerna tjänar räcker knappt till mat, så jag har inte råd att skicka barnen till skolan.
Familjen har en glödlampa, som enda ljuskälla. Den är ansluten till grannens elnät och Gulla betalar för användningen. När det regnar sipprar vattnet in i tältet och kyla och snö gör det omöjligt att hålla sig varm. Vintern i Afghanistan kan vara lika kall som i Norden.
– Jag försöker trösta barnen och säger att detta bara är tillfälligt och att det kommer bli bättre, säger Gulla.
Hjälpen räddar liv
– Förra året fick vi flera meddelanden om att barn hade dött av nedkylning och lunginflammation. Nu kämpar mina kollegor en kamp mot klockan för att ordna med bostäder till så många som möjligt innan vintern slår till för fullt. Gulla och barnen har fruktat för ännu en kall vinter i tältet, men är bland de familjer som nu får hjälp, säger Astrid Sletten, och säger att hon och hennes kollegor kommer att hjälpa 1500 av de mest utsatta familjerna i Kabul med skydd och varma vinterkläder.
Förra året hjälpte vi över 77 000 människor på flykt i Afghanistan att få tak över huvudet.
Läs om hur Ana och hennes familj fick ett nytt hem förra året.