DR Kongo på listan över världens mest försummade flyktkriser för tionde året i rad

– Det här visar världens misslyckande att reagera på kriser som inte anses strategiskt viktiga för rika länder, säger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland.

– Miljontals människor överges eftersom vi väljer att inte agera, inte för att vi saknar möjlighet. Den obekväma sanningen är att den här försummelsen är ett val, något vi också kan välja att stoppa.

Under 2025 finansierades endast 27,4 procent av det stöd som behövdes för att hantera krisen i DR Kongo, den lägsta nivån på tio år. Det innebar att över 21 miljoner människor i behov av hjälp blev utan stöd eller fick kraftigt minskat stöd. För tio år sedan gav det internationella samfundet 55 amerikanska dollar per person i behov i DR Kongo. I dag har den siffran fallit till under 33 dollar.

Länder som Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Mali och Nigeria har funnits med på listan sex gånger eller fler. Det pekar på ett systematiskt mönster av medveten försummelse snarare än enstaka misslyckanden.

– Givarländer har fått bevis på försummelsen år efter år. Ändå väljer makthavare att prioritera militära satsningar och strategiska investeringar samtidigt som människor som drabbas av dessa kriser underfinansieras, nedprioriteras och åsidosätts. Det är ett misslyckande för vår mänsklighet, säger Egeland.

Rapporten är den tionde upplagan av NRC:s Neglected Displacement Crises Report, som visar hur insatserna fortsätter att vara otillräckliga i förhållande till lidandets omfattning.

Sudan högst upp på listan

De tio mest försummade kriserna 2025 är Sudan, DR Kongo, Colombia, Jemen, Afghanistan, Honduras, Ecuador, Kamerun, Nigeria och Moçambique. Kriserna omfattar tre kontinenter och tiotals miljoner människor som världen fortsätter att ignorera.

Rapporten bedömer varje kris utifrån fyra indikatorer: mediebevakning, finansiering, politisk uppmärksamhet och omfattningen av fördrivningen. Ett lägre resultat visar ett större gap mellan omfattningen av det mänskliga lidandet och det internationella svarets omfattning.

Sudan ligger högst på årets lista. Mer än 9 miljoner människor är på flykt inom landet och upp till 4 miljoner har flytt till grannländer. Nästan 19,5 miljoner människor i Sudan står inför akut hunger, men det internationella svaret är långt ifrån tillräckligt i förhållande till behoven.

– Det är obegripligt att en flyktingkris av samma omfattning som kriserna i Syrien och Ukraina under deras mest intensiva perioder kan fortsätta att förvärras nästan utan internationell uppmärksamhet, säger Egeland.

– Samtidigt som behoven i Sudan ökade kraftigt förra året och svälten fortsatte att spridas minskades finansieringen. Många människor på flykt får inget internationellt stöd och tvingas be andra fördrivna människor om hjälp, trots att de själva inte längre har något kvar att dela med sig av.

Ett decennium av samma mönster

Sedan NRC började publicera rapporten för tio år sedan har 27 kriser på fyra kontinenter funnits med på listan, och mönstret är tydligt. Afrika är den kontinent som återkommer mest konsekvent. Från Sahelregionen till Afrikas horn, från området kring de stora sjöarna till Västafrika handlar många av kriserna om långvarig eller återkommande fördrivning. Gemensamt för nästan alla kriser är att försummelsen sammanfaller med begränsad tillgång för humanitära organisationer. Med få undantag är de kriser som försummades för tio år sedan fortfarande försummade i dag.

I DR Kongo sprids nu ebola i landets östra delar. WHO klassade utbrottet som ett internationellt nödläge för folkhälsan i maj 2026. Utbrottet sprids i samhällen som redan slagits sönder av åratal av fördrivning och humanitär försummelse.

– Bakom varje siffra i östra DR Kongo finns familjer som i åratal levt med våld, upprepade flykter och djup osäkerhet inför framtiden, säger Eric Batonon, NRC:s landchef i DR Kongo.

– Samtidigt som världens uppmärksamhet flyttas från en global kris till nästa fortsätter miljontals kongoleser att leva utan tillräckligt skydd, stöd eller hopp. Att DR Kongo fortfarande är en av världens mest försummade kriser för tionde året i rad borde vara en väckarklocka för det internationella samfundet.

NRC kräver följande 

Gapet mellan behov och tillgänglig humanitär finansiering ökar till följd av kraftiga nedskärningar i biståndet. Detta drabbar de försummade kriserna särskilt hårt eftersom de redan kännetecknas av lägre finansiering per person i behov.

NRC uppmanar givarländer att finansiera kriser utifrån humanitära behov och omfattningen av fördrivningen, inte utifrån geopolitiska intressen. Organisationen uppmanar också politiska ledare och diplomater att på allvar hantera grundorsakerna till långvarig fördrivning, som ofta kvarstår eftersom de anses sakna geopolitisk betydelse. NRC uppmanar också medier att rapportera om dessa kriser med den kontinuitet och det djup som långvariga humanitära kriser kräver.

– De kriser som ignoreras i dag kommer att kräva större, dyrare och mer komplexa insatser i morgon, säger Egeland.

– Världen saknar varken kompetens eller resurser. Vi kan arrangera fotbolls-VM och bedriva avancerad rymdforskning. Vår förmåga att organisera oss och lösa utmaningar är nästan obegränsad. Vi kan och måste fatta beslutet att stoppa den försummelse som orsakat så djupt lidande för miljontals människor.

Multimedia

• B-roll-material och bilder från samtliga länder på listan finns tillgängliga för fri användning här.

Fakta och siffror

• Varje år publicerar Norwegian Refugee Council (NRC) en lista över världens tio mest försummade flyktkriser. Syftet är att uppmärksamma människor vars lidande sällan når internationella rubriker, som får otillräckligt eller inget stöd och som sällan står i centrum för internationella diplomatiska insatser. Rapporten finns tillgänglig här.
• Listan över försummade flyktkriser för 2025 analyserar 35 flyktkriser utifrån fyra kriterier: brist på finansiering, brist på medieuppmärksamhet, brist på effektiva internationella politiska och diplomatiska initiativ samt omfattningen av fördrivningen. Fullständig metodbeskrivning finns här.
• Årets lista i ordning är: Sudan, DR Kongo, Colombia, Jemen, Afghanistan, Honduras, Ecuador, Kamerun, Nigeria och Moçambique.
• Genom humanitära biståndsappeller gav det internationella samfundet i genomsnitt mindre än 40 amerikanska dollar per person i behov till de tio mest försummade flyktkriserna förra året, jämfört med ett genomsnitt på mer än 52 amerikanska dollar per person globalt totalt (Global Humanitarian Overview 2025, OCHA FTS). För tio år sedan låg motsvarande siffror på i genomsnitt 84,5 dollar per person i behov för de tio mest försummade kriserna, jämfört med 94,5 dollar globalt totalt (OCHA FTS, Global Humanitarian Overview 2016).
• Mer än 9 miljoner människor är på flykt inom Sudan och upp till 4 miljoner har flytt till grannländer (IOM, UNHCR). Nästan 19,5 miljoner människor lider av hunger, inklusive 135 000 i katastrofal hungersituation (IPC).
• Under 2025 finansierades endast 27,4 procent av det stöd som behövdes för krisen i DR Kongo (FN:s OCHA), jämfört med upp till 60,1 procent av Humanitarian Needs Response Plan 2016 (FN:s OCHA).
• DR Kongo har funnits med på listan varje år sedan den först publicerades 2016. Landet toppade listan 2017, 2020 och 2021. Det placerade sig på andra plats 2016, 2018, 2019, 2022 och 2025, på tredje plats 2023 och på åttonde plats 2024.
• Kamerun har funnits med åtta år i rad sedan 2018. Landet placerade sig på första plats 2018, 2019 och 2024, på andra plats 2020 och 2023, på tredje plats 2021 samt på åttonde plats 2022 och 2025.
• Mali fanns med sju år i rad mellan 2018 och 2024. Landet placerade sig på fjärde plats 2023, på femte plats 2024, på sjätte plats 2019 och 2021, på sjunde plats 2018 och 2022 samt på tionde plats 2020.
• Burkina Faso har funnits med på listan sex år i rad mellan 2019 och 2024. Landet placerade sig på fjärde plats 2024, på första plats 2022 och 2023, på andra plats 2021, på sjunde plats 2020 och på tredje plats 2019.
• Nigeria har funnits med sex gånger: på femte plats 2016, på sjätte plats 2020, på åttonde plats 2019 och 2021, på nionde plats 2025 och på tionde plats 2017.
• Centralafrikanska republiken har funnits med sex gånger. Landet placerade sig på första plats 2016, på tredje plats 2017 och 2018, på nionde plats 2019 och 2020 samt på åttonde plats 2023.
• Jemen finns med för tredje gången och placerar sig i år på fjärde plats efter att tidigare ha placerat sig på sjätte plats 2016 och på åttonde plats 2017.
• Moçambique finns med på listan för andra året i rad. Landet placerade sig på tredje plats 2024 och på tionde plats 2025.
• Globalt inkom 15,95 miljarder amerikanska dollar i humanitär finansiering under 2025, jämfört med behov på totalt 45,47 miljarder dollar. Det innebar ett globalt finansieringsgap på 29,5 miljarder dollar, motsvarande 64,9 procent (FN:s OCHA).
• De globala militärutgifterna uppgick till 2,63 biljoner amerikanska dollar under 2025, motsvarande cirka 7,2 miljarder dollar per dag (IISS). Det globala humanitära finansieringsgapet på 29,5 miljarder dollar motsvarar därmed 4,1 dagar, eller 1,12 procent, av världens militära utgifter under 2025.
• Efter ett 90 dagar långt stopp i biståndet och efterföljande lagstiftningsåtgärder i början av 2025 minskade USA sitt offentliga utvecklingsbistånd (ODA) från cirka 63 miljarder amerikanska dollar 2024 till knappt 29 miljarder dollar 2025. Det innebar en minskning av landets bidrag till Global Fund från 6 miljarder till 4,6 miljarder dollar (Al Jazeera, Devex).
• Den brittiska regeringen bekräftade att landet minskar sitt offentliga utvecklingsbistånd från 0,5 procent till 0,3 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till 2027, en minskning på nära 40 procent, för att i stället öka försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP (Center for Global Development, Development Aid, Bond).
• I sin budget för 2025 halverade Tyskland stödet till humanitärt katastrofbistånd och minskade den totala internationella utvecklingsbudgeten med cirka 8 procent (DW News, Donor Tracker, Welthungerhilfe).
• Den franska regeringen meddelade att det offentliga utvecklingsbiståndet minskas till 3,7 miljarder euro 2026, vilket innebär en nedskärning på 700 miljoner euro jämfört med tidigare planer. Nedskärningen görs för att hantera det offentliga underskottet. (Focus 2030, Donor Tracker).
• Den nederländska regeringen meddelade en betydande nedskärning av utvecklingsbiståndet på 2,4 miljarder euro med start 2027 (Donor Tracker).
• Det totala offentliga utvecklingsbiståndet från OECD-länder minskade med 23,1 procent under 2025, den största årliga nedgången som registrerats (OECD).

För mer information eller för att boka en intervju, kontakta:

• Norwegian Refugee Councils globala mediejour: media@nrc.no, +47 905 62 329
• Daniela Nordgren, medierådgivare NRC Sverige: daniela.nordgren@nrc.se, +46 70 880 86 69
•