Photo: Mahmoud Al-Filstini/NRC

Marwa Rasheed, aged 9, fled her home in Taiz and now lives in Al-Meshqafa camp with her family. “We have been living here for two years. We don’t go to school because of corona,” she says. “I’m trying to study at home until the end of the coronavirus' rules and then we can go back to school.”
Jemen: Marva Rasheed, 9 år, flydde från sitt hem och bor nu i lägret Al-Meshqafa med sin familj. ”Vi har bott här två år nu. Vi går inte i skolan på grunda av corona” säger hon. ”Jag försöker studera hemma tills corona reglerna ändras och vi kan komma tillbaka till skolan”. Foto: Mahmoud Al-Filstini/NRC

Mellanöstern: Rädsla för Covid-19 utlöser en alarmerande ökning av stress hos barn på flykt

Publicerat 01. sep. 2020
Barn på flykt i Mellanöstern visar på en alarmerande ökning av stressnivåer som utlösts av rädsla för Covid-19. Ökningen är i snitt 45 procent sedan pandemin startade.

Forskning som utförts av det norska flyktingrådet i Syrien, Jemen, Irak och Jordanien visar att 88 procent av barn på flykt i områdena har känt stress av coronaviruset, varav 75 procent var rädda för att själva få sjukdomen. Rädslan för att någon de älskar skulle smittas var 48 procent. Flyktingbarn i Jemen rapporterade den högsta siffran för ökning av stressnivåer med hela 65 procent.

”Forskningen vi presenterar idag visar att barn som redan har utsatts för traumatiska händelser ­ – som att fly från krig eller att se nära och kära dödas – och som nu går igenom ytterligare ett trauma i och med pandemin, löper stor risk för att utveckla långsiktigt allvarliga mentala och fysiska sjukdomar,” säger NRC: s regionala rådgivare för psykosocialt stöd Camilla Lodi.

Upprepad och långvarig exponering för höga stressnivåer kan vara särskilt skadligt för barn. Bevis tyder på att ihållande höga nivåer av stress, även känt som kronisk eller toxisk stress, kan störa utvecklingen av större organ och leda till stressrelaterade sjukdomar, samt kognitiv försämring.

”Jag känner mig stressad hela tiden och det gör att jag får ont i huvudet. Det är som att viruset stänger in oss i ett fängelse,” säger 12-åriga Shaher, en syrisk flykting som bor i flyktinglägret Zaatari i Jordanien.

Pandemin tvingar även de flesta barn att ta på sig de vuxnas ansvar, som att ta hand om sina yngre syskon, vilket gör att de förnekas sin barndom. På frågan hur de spenderade sin tid sa 42 procent av barnen att de tog hand om sina bröder och systrar. För många familjer på flykt, som bor i tillfälliga hus med ett rum, husvagnar eller tält, leder det ofta till ännu mer stress för många barn.

"När jag blir stressad blir jag bara tyst,” säger 15-årige Salam som tvingats på flykt undan Islamiska staten. ”Det är svårt eftersom vi alla är hemma hela tiden. Jag har två systrar och två bröder. Vi blir ofta arga på varandra.”

Professor Jon-Håkon Schultz, expert inom traumapsykologi för barn från Arctic University of Norway, säger: ”Barn som redan har upplevt traumatiska händelser är mer mottagliga för ny stress. Den nya situationen med Covid-19 kan påminna om de tidigare traumatiska upplevelserna. Det handlar om känslan av hot mot livet, möjliga allvarliga hälsoproblem och död och förstörelse. Och dessa känslor är desamma som de upplevde under bombningar; under flykten under kriget. Får vi inte tillbaka dessa barn i skolbänken kommer de att lida för resten av livet.”

Trots den dystra situationen kan man, med rätt psykosocialt stöd, hjälpa barn att klara sig igenom dessa stressiga tider.

”Genom våra utbildningar och psykosociala program ser vi hur stöd gör en drastisk skillnad för barn på flykt”, säger Lodi. ”Vi behöver fler givare som förbinder sig till långsiktig finansiering av stressbehandling och vidare forskning. Då kan vi nå fler barn som tvingas fly från konflikter och hjälpa dem hantera den nya stressen som orsakas av pandemin.”